Hur utvärderar man effekten av vind- och dammskyddsnät på miljöförbättringar?

 Som en effektiv miljöskyddsanläggning används vind- och dammskyddsnät i stor utsträckning på utomhusgårdar, kolgårdar, malmgårdar och andra platser som är utsatta för dammföroreningar. De minskar vinderosionen av materialytan orsakad av vindkraft, undertrycker dammspridning och dammföroreningar, och minskar därmed avsevärt dammföroreningarna i den omgivande miljön. Så, hur utvärderar man effekten av vind- och dammskyddsnät på miljöförbättringar? Följande kommer att diskuteras i detalj ur flera aspekter.

1. Luftkvalitetsövervakning
Det mest direkta och effektiva sättet är att utvärdera effekten av vind- och dammskyddsnät genom luftkvalitetsövervakning. I områden där vind- och dammskyddsnät är installerade kan luftkvalitetsövervakningsstationer upprättas för att regelbundet övervaka koncentrationen av partiklar i luften (såsom PM2.5, PM10, etc.). Genom att jämföra övervakningsdata före och efter installationen kan graden av förbättring av luftkvaliteten med vind- och dammskyddsnät intuitivt återspeglas.

2. Beräkning av dammutsläpp
Förutom att direkt övervaka luftkvaliteten kan effekten av vind- och dammskyddsnät också utvärderas genom att beräkna dammutsläpp. Detta kräver vanligtvis simulering och beräkning baserad på materialtyp, staplingsvolym, vindhastighet och andra parametrar på gården, i kombination med vind- och dammskyddsnätets designparametrar (såsom höjd, öppningshastighet etc.), med hjälp av aerodynamiska principer. Genom att jämföra dammutsläppen före och efter installationen av vind- och dammskyddsnätet kan dess dammreducerande effekt kvantifieras.

3. Feedback från omgivande boende
De omgivande boendes känslor av luftkvaliteten är också en viktig grund för att utvärdera effekten av vind- och dammskyddsnät. Frågeformulär, seminarier och andra metoder kan användas för att samla in känslor och utvärderingar från de omgivande boende om förändringarna i luftkvaliteten före och efter installationen av vind- och dammskyddsnät. Även om dessa återkopplingar är subjektiva kan de återspegla den faktiska effekten av vind- och dammskyddsnät på de boendes livskvalitet.

4. Ekonomisk nyttoanalys
Vind- och dammskyddsnätet har inte bara miljömässiga fördelar utan även ekonomiska fördelar. Genom att minska dammföroreningar kan företagets miljöskyddsavgifter och ersättningskostnader minskas; samtidigt kan materialförluster under lastning, lossning, transport och stapling minskas, materialutnyttjandegraden förbättras och företagets ekonomiska förluster minskas. Därför kan den miljöförbättringseffekten indirekt utvärderas genom att jämföra förändringarna i ekonomiska fördelar före och efter installationen av vind- och dammskyddsnätet.

5. Långsiktig uppföljningsutvärdering
Utvärderingen av effekten av vind- och dammskyddsnät bör inte begränsas till kortsiktig övervakning och beräkning, utan även kräva långsiktig uppföljning. Eftersom materialtyp, staplingsvolym, vindhastighet och andra parametrar på gården kan förändras över tid, och effekten av vind- och dammskyddsnät kan också förändras i enlighet därmed. Därför är det nödvändigt att regelbundet övervaka luftkvaliteten och beräkna dammutsläpp för att säkerställa att vind- och dammskyddsnäten alltid upprätthåller en god damminskande effekt.